lördag 21 maj 2016

Varför fungerar Riksbankens penningpolitik inte längre?

Nu verkar de flesta överens om att centralbankerna (som Riksbanken och ECB) egentligen inte har förmågan att skapa real tillväxt med sin keynesiska monetära policy som inneburit oerhört låga räntor över lång tid. Centralbanker och regeringar världen över har försök att få fart på tillväxt och inflation med låga räntor men det fungerar inte. Tillväxten ökar inte, det verkar endast vara så att världens företag och ekonomier hindras av de låga räntorna istället för att de främjar tillväxt.
I denna artikel från @NorthmanTrader går han igenom att världen tycks befinna sig i en gigantisk prisbubbla. Värdet på finansiella tillgångar som fastigheter och företag har exploderat tack varje fenomenalt låga räntor länge. Värdet på finansiella tillgångar har som bekant en inverterad relation till räntorna. Om man i princip inte behöver betala ränta på sitt huslån så kan man egentligen ta ett oändligt stort huslån.


Så hur har vi egentligen hamnat i den här prisbubblan? 

Dagligen frågar sig finansiella kommentatorer (framförallt i USA än så länge) hur man egentligen kan tillåta så låga räntor så länge, speciellt när det verkar som att låga räntor skadar små innovativa företag och främjar trötta storföretag och därmed skadar realtillväxten i ekonomin. Det är framförallt driven av en keynesiansk monetär policy i vars recept ingår att sänka räntorna för att öka konsumtion och inflation, när bedömningen är att dessa är för låga. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve inledde denna policy under Ben Bernanke. Tidigare har detta fungerat, vilket troligen är anledningen till att man ihärdigt tillämpat denna metodik nu, men återigen, den här gången har det inte fungerat. 

Istället beskylls nu centralbankerna (även Riksbanken) för att de har skapat ett finansiellt monster, att de centralstyra ekonomi med låga räntor och genom att skapa nya pengar. Räntorna får inte börja öka för att det skulle skapa kaos med sjunkande priser på finansiella tillgångar.

Varför tillåts denna galenskap? 

Mitt i all denna fel-funktion och detta kaos börjar man fråga sig om kapitalismen fortfarande fungerar som den skall? Alla stora ekonomier verkar dras med samma problem: ett berg av skulder. Varför får så många låna så mycket? Många frågor, svårt med svar. Lite därför jag skriver denna artikeln, bara för att för mig själv reda ut vad det kan bero på.

Om man istället vänder lite på resonemanget, och antar att kapitalismen fortfarande fungerar, i alla fall delvis så kan man fråga sig vad anledningen är att världens ekonomi har resulterat i att räntorna skall vara låga? Kanske de låga räntorna är en konsekvens av något större? Något mer meningsfullt. Jag tror det delvis har att göra med informationsåldern.

Om världens ekonomi har möjliggjort låga räntor så har världens ekonomi också möjliggjort och pressat fram investeringar. Investeringar i vad? Historiskt sett så har investeringar inneburit en ny maskin eller nykonstruktion av en fastighet exempelvis (materiella anläggningstillgångar), något som skall generera extra intäkter. Och det stämmer ju fortfarande delvis, speciellt i sådana länder som Kina. Men i den utvecklade västvärlden, var går investeringarna nu? Söker man lite på Google och jämför materiella och immateriella anläggningstillgångar så blir det tydligt att i utvecklade länder har investeringar i immateriella anläggningstillgångar gått om ordentligt, det är en stark trend.

Immateriella anläggningstillgångar kan vara en förklaring

Målet med immateriella anläggningstillgångar har för det mesta att göra med effektivitet, att kunna behandla information och stora system än mer effektivt än tidigare. I mitt jobb till vardags investerar vi 100% i immateriella anläggningstillgångar (mjukvaruutveckling) för att bygga system som innebär att vi kan sälja produkter till lägre kostnader än våra konkurrenter. Dvs, när materiella anläggningstillgångar oftast skall leda till nya intäkter så tror jag istället immateriella anläggningstillgångar leder till sänkta kostnader. Vi automatiserar arbete som tidigare varit manuellt.

Så en stor del av alla dessa investeringar har rätt och slätt gått till att automatisera manuellt arbete. De låga räntorna har möjliggjort massiva förbättringar i informationshantering och inneburit lägre kostnader tack vare lägre manuell arbetsinsats. Två bubblor i Silicon Valley och inom IT mer allmänt tydliggör kanske detta mest av allt, den andra IT-bubblan verkar spricka nu. Världens kapitalistiska ekonomi har hungrat efter mer effektivitet och räntorna har pressats ned som en konsekvens, för att möjliggöra stora investeringar i mjukvara och effektiviseringar.

Informationsåldern och internets skapande har förändrat världen

Informationsåldern har gasat på utvecklingen och möjliggjort stora investeringar inom mjukvara som dessa jag just beskrivit. Frågan är när världen har investerat färdigt i mjukvara/effektivisering? När den processen är klar, så kanske ränteläget i världen förändras kraftigt igen. Svårt att veta, men detta var i alla fall en teori varför räntorna har kunnat vara så låga så länge.

Det är också tydligt att den traditionella expansiva penningpolitiken inte riktigt fungerar som det är tänkt när de stora investeringarna görs i att effektivisera ekonomin och robotisera manuellt arbete, dvs faktiskt reducera BNP.

Fram till det att fabriksarbetaren har utbildat sig till programmerare eller liknande så kommer han kanske inte kunna skapa mycket tillväxt för ekonomin eftersom han står utan arbete ...

---

Läs mina tidigare artiklar om den rekordlåga inflationenvärldens ekonomiska nedräkning, penningpolitikens galenskap och bostadsbubblan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar